- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / IV. Den röda himmelen /
68

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Familjen Gall och dess förhoppningar - 6

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vi göra hi Roslagen till begravningar. Hoch on
skurade halla tre rummen hoch farstun med, hock jag
var så glad hatt jag skulle få hen så ederlig
begravning. Hoch så blev både on hoch jag bedragna. Hoch
är ligger jag hoch lever hoch dör inte. Så det här rakt
synd hom Hann-Kristin hoch Gall. Nu oppas jag få dö
i natt.

Gumman började bli riktigt pigg och språkade på,
så fort andtäppan tillstadde. Hon talade sitt
roslags-mål. Det kunde hon inte lägga bort.

— Det blir väl nån råd för brödet, mor. Ack ja,
livet och döden, allt är så märkvärdigt. Den som vill
dö får inte det, och den som vill leva faller i graven
tvärt.

— Hå, Behat-Sofi, du skall hinte knorra. Det går
som det skall hoch hi morran kan jag va dö. ör nu,
Behat-Sofi, hom jag dör i natt, så kan du tänka på,
att ge Hann-Kristin en tårta till begravningen rned
svart hoch vitt socker på. Det gjorde jag till din fars
begravning hoch det var så vackert hoch ögtidligt.
Jag vill hinte be Hann-Kristin, on ar så stora hutgifter
händå för min skull.

— Det skall jag lova, mor.

Nu kom Gall in. Han tog ur fickan en liten påse
bröstkarameller och räckte gumman.

— Ska va bra för andtäppan, sa han.

Gamlan tackade, klappade Gall på näven.

— Hinte ska du vräk bort pengar på hett gammalt
skrälle, hinte, Gall.

Men hon stack med tydligt välbehag en karamell i
munnen och bjöd Beat-Sofi på en. Sen gömde hon
struten under huvudkudden. I samma ögonblick kom
Viktor in.

— Hej på dej, gammelmorsa, friskt liv och lagom
med loppor! hälsade pojken och nickade åt Sara.

— Du ska tänka på vad du säger till den gamla,
pojke, gruffade Beat-Sofi.

— An skämtar halltid, lille Viktor, det skadar
hinte, Behat-Sofi. Gud här hingen smulgråt, an.

— Nu tror jag vi dricker kaffe inne hos mormor,

68

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/4/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free