Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Stormfåglarna - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borgerskapets fångar. Man finge akta sig, att icke
ungsocialisterna droge ungdomen till sig, ty där fanns
offervilja och principfasthet. »Ni skäller på de gamla,
på ledarna, men är ni bättre själva?» Den eldögde, i
anden brinnande fanatikern, föreslog, att hela klubben
skulle vägra inställa sig under fanorna. När ynglingen
satt sig efter några spontana bravorop, såg han sig
om, som sökte han någon särskild. Hans blick for över
församlingen, mötte deras ögon, vilka liksom han voro
beredda till allt, deras som blott voro beredda att offra
sin tid, sina fattiga slantar, sitt arbete men icke sin
frihet, deras som togo klubbarbetet praktiskt, som ett
led i organisationsarbetet för klassens samling, deras
som höll klubben för en sällskapsinstitution, där man
träffade likar och höll nojs, deras som hade klubben
som en språngbräda för att nå vidare, deras som voro
med av oppositionslusta i allmänhet, deras som
älskade striden för dess egen skull. Åh, Ragnar Berg skulle
velat rensa ut hälften av dem, som sutto här. Han
sökte Inga Klein, men hon fanns där inte — jo, där
bredvid Anders Odd, den där gyckelbocken och
flick-jägaren, som alldeles icke hade i klubben att göra.
Han vände dem ryggen, mörknade yttermera.
Maja Gall hade kommit, sökte upp Inga och satte
sig bredvid henne. Inga tog bort armen, som
kavaljeren vid hennes andra sida lagt om hennes liv. Maja
var vid strålande lynne. Hon skrattade och bråkade
i ett. Viktor, hennes bror, måste gå och tysta henne,
förmana henne att sitta stilla och höra på. Äh, Herre
Gud, att det skall vara så stelt och prudentligt på
klubbmötena. Det här är allvar och kamp, förstår du,
menade brodern, det här är ingen strunthistoria, det
gäller viktiga saker. Berg hade sagt, att alla i klubben
borde handla så, att de komme i fängelse. Äh ja,
tyckte Maja, sådana dumheter kan han hålla för sig själv.
Man kan väl ingen nytta göra för arbetarna, om man
sitter i häkte. Hon såg på allt så praktiskt och
snusförnuftigt.
Nu hade man fått uppropet klart, och nu gällde det
bästa sättet att sprida det. Somliga menade, att man
4—Den röda himmelen
97
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
