Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Stormfåglarna - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Jo, tag av dig varenda tråd, bylta hop kläderna
och häng dem på spiken över sängen, så är du bäst
skyddad.
Sven följde rådet. Han började göra sig till reds för
vila, gäspade i ett, genomvakad och trött som han var.
— Är du nykomling på stan?
Sven redogjorde för sitt stockholmsbesök.
— Lämna du Eken och ta dig hem så fort som
möjligt. Vore jag inte så gammal och försupen, skulle jag
hellre gå som kogubbe på tjockaste vischan än vara
lodare här i kungliga huvudstan.
Sven var för trött för att kunna lyssna med någon
större uppmärksamhet. Sedan gubben var färdig med
lusjakten, gick han liksom Sven spritt naken till sängs.
Men han var språksam och försökte få Sven att lyssna
på sig.
— Mitt namn är Gustafsson, gammal hantverkare,
konstförvant. Gammal kund här, känner till både
hotell och gäster.
— Är här många gäster?
— Om här är! Fullt i regel. Allt slags folk,
urspårade, vagabonder.
— Vet du, vems hus du gästar? Jo, Hans
Primeroos’, tillhörande adliga släkten nummer 640. Vet du,
vem du har den äran att ha på andra sidan i denna
stund? Jo, en medicine doktor. Han är lärd som själva
fan. Här ser du hur minnet av gammal förnäm adel
möter modernt vetande under samma tak. Forntid sig
med nutid enar. I detta hus hölls på 16- och 1700-talen
charmanta fester, strålande i ljus, och nu ligger en
läkare här och knäpper lus. Är det inte för djävligt!
Nu hade ännu en av rummets logerare hunnit
anlända.
— Hej svejs, doktor Hjälplös! Aftonsång, herr
konstförvant! Redan pyntat pytsen? Haru en blask,
mandrom ä torr i kistan. Har inte kammat en enda
borst. Höll på att stolpa radjan. Manga stålar å ett
par peplingar ville klidda mirom. De hade blitt kakks
bast knackning på Tavet, men aktare, mandrom klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
