Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 3. Stormfåglarna - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sej. Ava drommen te tjejen å fick penslat tjistan å
fick ett par bleijd så jag kunde betala kvarten... Ä
re en brandare eller va ä re för en dingalo stare?
frågade den språksamme, pekande på Sven och närmade
sig viskande gubben Gustafsson. Hans besynnerliga
språk betydde, att han såg, att gubben redan klarat
hyran för natten; han ville ha öl, ty han hade inte fått
någon sup, men varit nära att få vanka ute om
natten. Ett par poliser hade velat ta honom, när han
bettlade. Det hade blivit två års makadamslagning på
Svartsjö. Han lyckades dock klara sig, träffade sin
fästmö, följde med henne och fick femtio öre samt
mat. Är det en som skvallrar för polisen eller vad är
det för en dummerjöns? Frågan gällde Sven Brynja.
Gubben skakade på huvudet. Det är en lantis.
Stackars fan, bara arton år.
De smusslade med en butelj. Sven somnade men
vaknade oupphörligt av nykommande gästers buller
och ohyrans bett. Först fram på natten bedarrade
sorlet så småningom. Sen hördes endast väsande
snarkningar och brakande vädersläppning. På morgonen
var luften outhärdligt kväljande. Kvalmet stod tjockt
som ur en kloak. Gamla smutsiga kläder inpyrda med
svett, urin och annan orenlighet spred en vedervärdig
stank. Och ur detta stönande Inferno stapplade i
morgonväkten sömndruckna hopar av män, gamla
ledbrutna gubbar och glåmiga, hålkindade ynglingar.
Stora grova hamnarbetare, små spinkiga gubbar, som
sålde nyckelringar och kängsnören. Luggslitna f. d.
bokhållare i gröna och blanka bonjourer. De
blåsvällda fysionomierna skvallrade om dryckenskap och
förfall. Så var det mängden av arbetslösa, blandtyper av
alla åldrar och snitt, från den tränade och i
härbärgenas labyrinter grånade åldringen till den lantliga
ungdomen, de unga rekryterna, som trodde sig endast
för en natt sova på ungkarlshotellet, men som kanske
slutade där som förslitna gubbar. Gubben Gustafsson
påstod, att sådana härbärgen funnos många. Somliga
rymmande flera hundra gäster. De lämnade goda
utdelningar åt ägarna. En dylik hotellägarinna bodde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
