Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 6. Och båda tillskrevo sig segern - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade han ivrigt arbetat på frigivning av
Sandömän-nen, de ungdemokrater och ungsocialister, som lett
det bekanta Sandöupproret i Ådalen. Han hade haft
en god och fruktbar hjälp av en allmän arbetaropinion
och var viss om, att frihetens timma snart skulle slå
för dessa klasskampens offer.
Bagar Danton hade sitt stamtillhåll på
holländar-kaféet; därav dess populära namn: Dantons paradis.
Här satt han och predikade läran om mänsklighetens
broderskap, inbördes hjälp och den eviga freden för
kuskar och gatsopare, för timmermän och murare från
gatorna och byggena i trakten, för fabriksflickor från
konfektionsateljéerna i omnejden, torggummor från
Hötorget och varjehanda agenter i kängsnören och
tvålar, som gärna höllo till i detta kafé. Då och då
läste han med en röst, som dundrade likt Asa-Tors
ett kapitel ur Krapotkin eller Domela Neuvenhuis.
Eller skildrade han de ryska revolutionärernas
heroiska kamp mot tsarismen. Ibland vände han sig mot
Branting och Vatikanens påvar, ibland mot Högland
och stormfågelfalangen. De voro fördömda och
förtappade borgare hela bunten. Parlamentarister! Det
kunde ibland till och med hända, att han kritiserade
sin vän Brinke Bertengren såsom alltför moderat.
Det såg sannerligen ut, som alla skulle upphäva sig
emot alla inom den socialistiska kyrkan, som om
broder skulle stå emot broder, son emot fader. Det
började uppstå otaliga sekter alldeles som inom
kristenheten. Rörelsen växte och bredde ut sig, hedningarna
läto sig omvändas och döpas, gulingar och
folkförbun-dare började försvinna, men idéernas eviga kamp
upphörde ingalunda.
Danton satt just och läste ur Krapotkin för en krets
av likasinnade. Rösten dundrade genom det mörka
kyffet:
— Allt är för alla! Och i den mån varje man och
kvinna gör sin del av arbetet, ha de rätt till sin del av
allt vad som gemensamt frambragts. Och redan
denna del skall skänka dem välstånd. Bort med sådana
tvetydiga slagord som »rätten till arbete», eller »hela
192
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
