Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 7. Jungfruburen och femtifemman - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lutionens soldater ur jorden, genom utsugningen av
de intellektuella stampa revolutionens officerare och
teoretiker ur marken, skrattade Brand.
— Återigen skulle således besannas, att
kapitalismen är sin egen dödgrävare, bullrade bagargeneralen.
— Kan man vara viss om att de intellektuella skall
inse sitt solidaritetsbehov vis å vis arbetarklassen?
tvivlade Carleman. Det är egendomligt att iakttaga,
hur söner till arbetare, vordna studenter, i regel bli
reaktionärer, medan studenter ur bondehem, ur
bor-garfamiljer, framför allt ur prästfamiljer, ej så sällan
rekrytera de socialistiska studentföreningarna. Kunde
det inte tänkas gå likadant med författare, utgångna
ur arbetarhem, att de slöto sig till reaktionen?
— Nej, icke så länge de av borgarklassen
behandlas som mindrevärda, menade bagargeneralen. Varför
bli en del arbetarstudenter reaktionärer? Människan
vill komma sig upp här i världen. T. o. m. en bagare
vill komma sig upp. Borgarklassens liv lockar och
drar: inget släp och slit, säker ställning, förströelser,
bekvämlighet om icke alltid lyx. En son till en
arbetare har blivit student, kontorist. Han känner sig
redan som yngling tillhöra en annan krets än
föräldrarna. Han hoppas komma sig upp, få del av
borgarklassens goda dagar. Han känner fruktan att råka ned i
föräldrarnas miljö. Han stötes bort därifrån, vill icke
tänka på det hårda liv han som barn sett och
genomlidit. Har han icke särskilt starka klassinstinkter, har
han icke haft föräldrar, som inpräntat hos honom
solidaritet med klassen, så glider han bort från denna och
känner sig snart solidarisk med sin nya miljö. Han
gripes av begär efter att förtjäna pengar eller göra
karriär. Han börjar känna sig som fiende till sina
föräldrars klass, som predikat kamp mot penningen. Han
blir antisocialist. Med prästsonen, den rike
borgarso-nen är det på annat sätt. Han har icke så stark
längtan till pengar, ty dem har han ej saknat så starkt
som arbetarsonen. Han känner ingen fruktan att
drivas ned till kroppsarbete, ty han tillhör en
privilegierad klass. Men han reagerar mot tyranni i hemmet.
218
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
