- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / IV. Den röda himmelen /
268

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 3. Duellen på cirkus - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

klor i landet och suger ut folket som en fogde och
barbar.

Talaren blev allt mer högtidlig. Han kände sig
buren av massan, som tilljublade honom sitt bifall. Han
kände sig som en anklagare. Han vände sig mot den
högra sidan, där överklassarnas stela, bistra eller
skuldmedvetna ansikten lyste som långa rader
porträtt i en riddarsal.

— Ni har gjort detta rike till ett hemvist för
sköv-lare, till ett de rikas fosterland, medan folket, som
uppehåller riket, är förtrampat och förött.

Vändande sig till sin motståndare:

— Berömde Asiafarare! Varför anklagar ni icke
rikets utplundrare? Varför skonar ni dess tyranner?

Och åter vändande sig till de högra bänkarna:

— Ert fosterland heter profiten! Er
fosterlandskärlek är lögn och bedrägeri. Vi socialister, vi
foster-landslösa sällar — vi ha en annan sorts
fosterlandskärlek. Vi vill skänka åter åt folket dess rövade land,
dess plundrade bo. Vår paroll är den gamla från
revolutionens stora tid: frid och frihet åt hyddorna, krig
mot palatsen!

Galleriet reste sig jublande.

—• Vårt land är skönt och vi älska vårt land med
dess brusande älvar, dess drömfyllda skogar, dess
fjäll, dess leende slätter och stormiga hav. Arenan
reste sig och Svarte Olle fäktade med knytnävarna,
höttande mot de stumma, bistra, stela figurerna på
den högra sidan, som icke reste sig.

Talaren fortsatte:

— Vi älskar detta land, men vi vill, att det skall
tillhöra hela folket och att folket skall leva friboret
och fritt, i välstånd och kultur, styra sig självt, ett
folk av jämlikar och fria medborgare, ett fredens
idoga folk, tryggt framför allt genom arbetarrörelsens
seger världen över.

Talaren steg ned från talarstolen, hälsad av bifall
från den ena nationen i cirkus. Den andra satt stum
och orörlig, icke aktade på Svarte Olles tecken att
resa sig.

268

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/4/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free