- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / IV. Den röda himmelen /
296

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. Äventyrens land - 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sagt, att tecken på en moralisk försumpning inom
polisen voro skönjbara, men Agnes borde dock veta, att
det var skillnad på polisen och domarekåren.

Karola sörjde över sin vackra klänning, som nu
gick förlorad. Karl-Oskar tyckte, att fadern gjort
all-delesför stort väsen av tösen. Sitta och diskutera
allvarliga spörsmål med en sömmerska och till slut ta
humör över vad en sådan person säger eller menar,
herre gud, pappa måste visst ha blivit gammal eller
också har han för mycket arbete. Åh, Karl-Oskar
visste nog hur man skulle ta en sån där jänta. Man
skulle ha överlämnat henne åt honom. Han skulle
snart ha fått henne på andra tankar. En sån där
jänt-unge skulle tas med kurtis, kyssar och små
kärleksäventyr. Karl-Oskar kände väl kvinnorna. Vare sig de
voro studentskor, butiksflickor eller sömmerskor, åh,
först och sist voro de kvinnor, lätta att erövra för en
ung man med sätt och smak. Han hade ju en viss
erfarenhet från Uppsala. Förbaskat, nu hade de ju
förstört kalaset för honom. Satan, en sån vacker flicka
i alla fall! Ack, de där besynnerliga åsikterna hon
hade, inte blev hon mindre vacker för det. Inte mer
motspänstig heller.

Inga Klein hade gått. Agnes kunde inte låta bli att
säga vad hon tänkte. Att man varit orättvis mot
flickan. Om hon hade förgått sig, vem hade utmanat
henne? Hon hade i alla fall rätt i mycket.
Hovrättsrådin-nan kunde inte förstå sin dotter. Ta den där
samhälls-vådliga människan i försvar!

— Agnes borde skämmas!

Agnes reste sig. Hon kände sig ovanligt stark.

— Hon är bättre, modigare, sanningsenligare än ni
och vi alla. Vi starkare, vi är fega. Det är saken. Hon
hade rätt, därför körde ni ut henne. Men jag skall
söka upp henne och be henne om ursäkt. Bergulfarna
ska inte ha någon fläck på sig.

Hon var så förtörnad, att hon hon grät. Sådan hade
de inte sett Agnes tidigare. Hovrättsrådinnan
mönstrade henne, men sade inte ord.

Karola: Men Agnes då!

296

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:15:57 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/4/0296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free