Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 4. Äventyrens land - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som strålande glad ut. Ansiktet skiftade som en
vattenspegel i sol och vind.
Agnes beskrev för systern de ledande figurerna.
Gilbod var en ättling av vallonerna, Carleman
tillhörde den namnkunniga stockholmssläkten, Pansars far
var den främste missionären i Kina. Plötsligt tystnade
Agnes. Ty där kom Gonzalov och Solsky. Agnes
lutade sig bakom systern, och den ukrainske studenten
med de stora glödande ögonen skred förbi utan att
upptäcka henne.
Gilbod talade, eggande till strid. Hans röst ömsom
smekte, ömsom skalv. Han målade i grellaste färger
det bestående klassamhällets synder, skildrade i
kraftord den sociala revolutionens uppgifter. Sedan
Carleman med stolt aplomb uppläst några verser, beskrev
en kommitté, som besökt herrgårdarna utanför
Stockholm, det rådande eländet bland statarna, barnens
nakenhet och bristen på mat. Det beslöts att egga
lantarbetarna till strejk och få dem med i den
fackförening, som Spak bildat. Just som klubban föll kom
Spaken springande, svettig, ropande i falsett och
sprittande med huvudet. Han ville säga några ord, ty han
kom just från ett gods, där strejk utbrutit bland
lantarbetarna. Med bibliska liknelser och uttryck
skildrade den rebelliske prästen i glödande ord
lantarbetarnas träldom och utsugning. Svetten rann av prästen
och ögonen lyste. Hela gestalten skakade, då han
uppkallade proletariatets ungdom till revolutionär kamp.
När han slutat låg över den vredgade aposteln en mild,
rörande värme. Han gick omkring och tryckte ömt
klubbisternas händer. Och slutligen kastade han sig
— det skramlade som av en säck vedträn — på en
bänk längst bort i ett hörn, utpumpad. Hans far var
överste, upplyste Agnes. Han tillhör en mycket fin
familj, men han lever som en arbetare och uppfostrar
sina barn som en arbetares barn. Plötsligt springer
prästen åter upp från bänken och ber att få läsa en
dikt, som han författat.
— Dom är skalder allihop här i klubben, upplyste
Agnes.
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
