Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 7. Det heliga Basel - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hade kallelsen lytt. Kallelsen till Basel, som
utgick en blåsig och stormpiskad höst. Och nu voro alla
den internationella arbetarrörelsens ledare och
stridsmän, deras profeter, evangelister och apostlar på väg
till Helvetiens alper. De kommo från östan och
västan, från norr och söder, från dalar, berg och stora
städer. Så hastigt tågen kunde ila genom länderna
och fartygen plöja oceanerna, färdades de mot Basel,
mittpunkten och det åldriga hjärtat i det gamla Europa.
Där vandrade på fartyget mellan Dover—Ostende
den gamle profeten Keir Hardie, den engelska
arbetarrörelsens nestor, lik en åldrig Israels patriark,
silver-lockig, silverskäggig, skrumpen som en mumie i
panna och kinder, ögonen glödande som en ynglings. Han
spejade över havet mot kusten. Den gamle
gruvarbetaren, klädd i blus och livrem, är orolig att icke hinna
fram i tid. Han är kristen. Han lägger händerna
sammanknäppta över relingen och ber en bön till Gud,
att han må hinna till Basel i tid. Hans regering har
krånglat med passen, som ville de försena hans färd.
Han är socialist och revolutionär, han måste till Basel.
Han skall säga Europas, hela världens arbetare, att
kriget icke får släppas löst, att även de yttersta
medlen måste till, om det behövdes. Herren Gud skulle
tala genom proletariatet, genom socialisterna. Ack,
även den Högste kunde betjäna sig av lydnadsvägran,
av upprorets helige ande.
Vid hans sida vandrade den långe, allvarlige Mac
Donald med en bister rynka i den eljest ljusa pannan.
Vidare den lille ettrige Snowden, som ännu fräste av
ilska över lordernas sabotage av överhusreformen.
Bakom honom syntes en flock av glada Englands
buttra fackföreningsledare.
2
På tåget från Paris, sydöster ut, sutto i en
tredje-klasskupé — som hoppade och skakade som en
trä-hjulskärra på en kullerstensgata, där den dansade sist
332
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
