Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken - 7. Det heliga Basel - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Där satt Hövdingen, grubblande. Han bar en
rökmössa, som liknade en fez, en gåva av hans maka.
Han läste en bok om Englands statsmän. Han var
trött, lutade sig mot den hårda träbänken och föll i
sömn. Högland, hans obeveklige motståndare,
stoppade sin reskudde under hans huvud. Om en stund
vaknade han igen.
— Är vi inte ännu i Basel?
— Nej, svarade Högland.
Sov eller grubblade han, Hövdingen?
— Vad tror du, han tänker på? sporde Klyvaren
och vände sig till Klas Brand, partisekreteraren.
— På Basel.
— Basel, Basel! Snart tror jag, att Basel betyder
Internationalens grav. Här se alla ut som skulle de
till ett gravöl. Vad tusan står på? Skulle inte världens
arbetare kunna hindra ett krig? Om de vill. Vad ha
vi eljest slagits för i alla dessa år? Seså! Inga
trump-na miner. Wein, Weib und Gesang, Högland! Brand,
för tusan. Slåss ska vi om det kniper. Men med glada
miner. Sköna kvinnor i Basel! Väck Hjalmar den
hug-store!
Klyvaren hade kastat den egyptiska stenmasken.
Han var en glad resenär på väg till äventyrens land.
Men det’ville inte gå att få upp humöret. Klyvaren
och Brand försvunno in i nästa vagn, där
norrmännen åkte. Där var Lian, den runde, rödkindade,
Ijus-lätte ledaren för den norska landsorganisationen, en
smula lyrisk, en smula filosofisk. Han såg ut som en
stor en smula bondsk kyrkängel; det var blott
basunen som fattades. Kinderna svällde av livslust,
munnen log av glad förväntan, ögonen summo i
hänryckningens tårar. Lian kände sig som en korsfarare, som
en rustik S:t Göran, farande ut till strid mot draken.
Han hade just åhört en predikan av sin gamle
landsman Christian Holterman Knudsen, partiets
grund-läggare, åldrig, snarlik en av dessa engelska
lågkyrkopräster, som fordom utvandrade till Amerikas
ödemarker för att rädda sin tro, fyllda av ordets
förkunnelse. Aldrig skulle det bli krig; proletariatet skulle
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
