Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
restaurangen på stationen fulla av folk. Militär av alla
grader, uppköpare, arbetare, bönder, ungdom som
flanerade, polis i uniform och civil dräkt. Utlänningar:
finnar, ryssar, tyskar, misstänksamt bespejade av
detektiver och bevakande varandra. Mest uppköpare,
agenter för spekulations- och exportfirmor. Allt
köptes: livsmedel, kläder, metaller, skrot, trä. Varje krog
var förvandlad till en varubörs. Priserna gingo
dagligen i höjden trots exportförbud och licenser, över
hela riket jagades efter varor; det spekulerades i allt
mellan himmel och jord. Varorna började komma ut ur
den legala handeln; en jättelik underjordisk
affärsrörelse växte i skymundan. De krigförande köpte genom
sina agenter upp allt som stod att få för pengar.
Industri och handel blomstrade, ty alla beställde och
sålde till utlandet, där den fredliga industrin omlagts till
krigsindustri. Lönerna började stiga, men livsmedel
och hyror stego ännu mer i pris. En allmän oro över,
hur detta skulle sluta, yppade sig.
Plötsligt hörde Bårdaryd en sång tona från
lokstallarna. Han kände igen sin vän Nerbergs kampsång mot
kriget.
»Hellre dö på gatan —
du vet vad det innebär?
Är du redo att möta en mynning
av ett kungligt maskingevär?
Är du redo att visa din trohet
mot folkens fädernesland,
kan du svara på fiendens blodsrevelj
med mer än din mun — med din hand?»
Rätt som det var hördes larm, polisen sprang mot
lokstallarna, det blev oro, sången tystnade.
Kupén där Bårdaryd tagit en plats, var fullbesatt.
Han fick sitta klämd upp mot väggen och vara glad,
att han icke fick stå hela natten i korridoren, som ett
tiotal andra. De resandes antal hade ökats enormt och
samtidigt hade tågantalet måst inskränkas på grund av
kolbrist och mobiliseringar. Nå, man fick reda sig så
gott man kunde.
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
