Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om er och Friedrich? Jag tycker fosterlandet redan har
glömt den blinde, fastän han fått järnkorset.
Den blinde brummade och snörvlade. Systern
tolkade honom:
— Han säger, att fosterlandet glömmer ingen av
sina krigare, men man har annat att tänka på. När
freden kommer blir ingen glömd.
— Jag ska gå till konsuln och begära uppskov, sade
modern. Han är ju så liten och spenslig. De få
åtminstone vänta, tills han är aderton år. Och till dess är
kriget säkert slut, tröstade hon sig och fattade nytt mod.
—- 1 alla fall, jag skulle aldrig släppa till min son.
Förr finge de slå ihjäl mig. Jag skulle klösa och bita
dem, eller också skulle jag ...
— Eller vad skulle fru Gall?
— Eller skulle jag säga till min son: gå ut du, men
kom inte hem, förrän du har ett annat samhälle
med dig.
— Hå, hå ja, fru Gall. Hon har sina åsikter.
— Di duger, fru Müller.
— Ja, ja, tack för hjälpen, fru Gall. Men säg
ingenting till Karl om brevet. Jag ska först gå till konsuln.
Det blir nog bra.
Lisa Gall sade adjö och gick in till sig. Efter en stund
kom Gretchen in till henne.
— Nu har mor gått med brevet till konsuln.
— Stackars din mor, stackars alla mödrar, som ska
sätta barn till världen att bli kanonföda.
— Jag tycker nog tant Gall har rätt, jag.
— Tycker du! Hör du Gretchen, du är snart
femton år nu och slutar skolan. Vill du bli med mej i
klubben, där lär vi oss strid mot kriget.
Gretchen skulle fundera på saken. Nog för hon ville
alltid, men den blinde brodern skulle nog motsätta sig
saken.
— Jag kan inte förstå, att Friedrich inte blivit
omvänd, han som varit med i detta helvete?
— Han skulle inte kunna leva, om han inte längre
kunde tro på, att han lidit och lider för en god och
74
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
