Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 7 - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättfärdig sak, som skall segra till slut, sade Gretchen
sakta och halvt viskande med ett lillgammalt uttryck i
blick och min.
8
Till den lille polsk-judiske skräddaren Solsky, som
lappade byxor och rockar i det gamla trärucklet i
Bergvik på Brommalandet, kom underrättelsen om
häktningen av stormfåglarnas ledare ganska olägligt.
Solsky var en fattig man, ont om arbete hade det varit
hela långa vintern. Långt ifrån alla dagar hade han
haft bröd och te i huset, trasig gick han, så skräddare
han var och skorna såg underligt hoplappade ut.
Särskilt konstförfarna äro de ryska skräddarna icke, och
Solsky hade dessutom föga lust för sitt yrke. Han var
ju egentligen filosof och statsman, ehuru
omständigheterna gjort honom till en landsflyktig skräddare.
Men nu, just nu, hade han fått beställning på tre hela
kostymer av en lantmätare, som skulle utrusta sina
söner för en anförvants begravning. Det fina svarta
tyget var anlänt, och han hade med troskyldiga ögon
försäkrat lantmätaren, att kostymerna skulle vara
färdiga om fyra dagar. Om han och hans hustru arbetade
dag och natt, skulle kostymerna vara parata, men
klickade han om så blott ett par timmar, vore han förlorad.
Och därmed var även den sällsynta förtjänsten av
sjuttio kronor, en hel förmögenhet, all världens väg.
Var skulle han sedan taga hyran ifrån?
Han hade satt sig så väl till rätta på skräddarbordet
med samovaren på ena sidan och en limpa skånskt
rågbröd på den andra, och på det tillklippta kostymtyget
stod en stor tekopp, en sockerskål och en assiett
vitlök. Hustrun skulle just intaga sin plats på den lilla
stolen vid hans fötter; på hennes lott kom städse att
sy fodret. Hon höll just på med att vattna blomman i
fönsterkrukan.
— Kom nu gumma lilla, sade skräddaren, vi ha ett
långt dagsverke.
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
