- Project Runeberg -  Rebellerna : en krönika om de stora folkrörelserna / V. Nya himlar och en ny jord /
85

(1949) [MARC] Author: Fredrik Ström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 9

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Vi kan gå till Parollen då.

— Ja, där är vår rätta plats, där på verkstan, sade
Skalden och reste sig.

— Men vi måste vänta på Inez och Nils Botvid.

Skalden satte sig missnöjd. Med en min av allt
djupare leda betraktade han den sorlande, leende,
upprymda publiken. Karl Oskar Bergulf vände sig till
honom.

— Ser du den vackra flickan där vid lilla bordet
nära musiken, hon i topasen och smaragderna,
bredvid de två gardesofficerarna och den engelske
legationssekreteraren ?

Skalden nickade.

— Hennes pappa, bankir Osberg, har i dagarna på
en enda skeppslast till Lübeck, till tyskarna förtjänat
en halv miljon. Det sägs, att flickan snart skall
förlova sig med engelsmannen vid hennes sida. En hel del
unga engelsmän slå sig för övrigt ut för döttrarna i
våra förnäma köpmans- och redarfamiljer.

— Tyskland består brudgåvorna. Äh, detta äcklar
mig.

— Politik, gosse! Utlänningen gifter sig in i våra
inflytelserikaste familjer, och sen kan det ju inte gå
an att förklara krig.

— Nå, vad det beträffar, så gör tyskarna likadant.
Allt detta står mig i halsen. Intet är heligt. Allt är
smuts. Vad vi behöva är ett heligt krig. Låt oss inte
idealisera kriget. Det är ett rått och smutsigt
hantverk, men tyvärr ...

— Men dessbättre kan en stor idé helga det, ge det
rymd och glans, icke i yttre, men i inre mening.

— Man får se så mycket vid fronten och bakom
fronten, min vän.

—-Jag tror du är på väg att bli pessimist. Kom ihåg,
man kan förandliga, besjäla ett krig.

— Pessimist, nej. Men kriget har ingen själ. Kriget
är en maskin. Den vet och känner intet. Den går så
länge det finns kol och olja till den. Men med Gud har
det intet att göra. Det är en satans uppfinning.

— Menar du, att vi ha orätt?

85

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 11 23:16:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rebeller/5/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free