Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 1. Krigets ansikte - 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Nå ja, låt gå för det, sade Gilbod, men dom
jöklarna står i förbund med parasitklassen ocb ser ned på
kroppsarbetarna.
— Månne inte arbetarna själva har skuld härtill
också? De visar bort de intellektuella eller stöter bort dem
genom sin misstro och sin avund.
— Arbetarna gör rätt i att vara misstrogna mot de
intellektuella, ty dessa har förnedrat sig till betjänter
åt penningklassen. De intellektuella sakna stolthet och
självkänsla.
— Månne de icke snarare saknar insikt om
solidaritetens och organisationens betydelse?
— Det tror jag inte. Men de äro för högfärdiga att
följa arbetarnas exempel och för rädda att ansluta sig
till dem. De skulle förlora sina kunder, bli sedda över
axeln. De ha icke mod att rida ut en storm.
— Säg snarare, att de för näringsbekymmer icke ha
tid att tänka kollektivt.
— En paradox!
— Hur som helst, proletariatet har ännu icke tid att
tänka på andra än sina egna. Kanske senare.
— Då kan det vara för sent.
— Jag släpper i alla fall icke tanken på ett förbund
mellan handens och hjärnans arbetare, tyckte Clara
Brand.
— Ett stort ansvar kommer under alla förhållanden
att vila på arbetarklassen, insköt Barnow. Tänk på
ansvaret att styra och vidmakthålla denna stad och detta
rike, som är tusenåriga.
— Tala inte alltid om ansvar mot det förgångna.
Det finns ett ansvar också mot framtiden. Även om
det skulle ha varit tvärt emot vad det är så att dessa
städer, som nu pryda jorden, vore byggda utav
proletariatets fiender, så skall ett fritt proletariat vara
mäktigt att resa ännu stoltare skapelser och minnesmärken
än borgarklassen mäktat.
— Du menar att socialismen är lika inspirerande
som religionen och lika tekniskt pådrivande som
kapitalismen?
— Näst naturen är friheten den största skaparen.
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
