Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 1 - 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ögonblicket. Instinktivt hade han nu börjat spela om
cigarretterna för att ha något att byta till sig socker
och choklad för, när kärlekspaketen kommo till de
andra.
Äntligen var hönan stekt.
— Den är ju kokt! mumlade Kranz och stack med
bajonetten i rumpan på hönan, där den låg och sam i
tvålspadet i bleckpytsen.
— Stekt eller kokt, hönskött som hönskött, den som
inte vill festa låter bli, brummade Kaiser, drog en läm
från källarhålet och ropade,ner i avgrunden:
— Middagen är serverad! En hönsklo per man i
»Glada Preussen»!
Det hördes ett buller ur djupet, och ur källarens
innandöme kommo mera lurviga, sömniga och smutsiga
än alla de andra, med halm och boss på kläderna,
träto-bröderna Kuntze, Pankrow, Suhl och Ludder.
Mycket blev det icke att dela, en mager höna på
nästan ett dussin hungriga soldater, men som Hag Brumm
uttryckte allas mening:
— Va skönt i alla fall att få en stekt bit i gapet!
2
Nu hade det hänt sig så, att Mathias Suhl gått åt
en dag i granatregnet. Stackars jäkel! Där kom en
laddning på fyrtio kilo, en brisansgranat, dansande
ner rakt på honom, just när han skulle kliva från den
tredje skyttegraven till den andra med ett bud från
löjtnanten till sergeanten. Kuntze hade vakten, såg
granaten slå ned där Suhl kröp, och sen fanns inte
kanongjutaren från Essen mer. Icke så mycket som en
hel stövel var kvar. En pöl blod, några trasor och
slam-sor, en stålhjälm —■ se där Suhl. Stackars sate, tänkte
Kuntze. Och nästa gång är det min tur. Jag skriver
väl till hans flicka i Sachsen. Kuntze hade hennes
adress i sin soldatbok. En kväll hade nämligen Suhl
haft aningar om att nu, ta honom den lede, skulle nog
stunden komma.
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>