Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han skrek allt vildare, reste sig, ställde sig hotande
inför kamraten.
— Är vi människor eller djävlar? fortsatte han och
vrålade som ett sårat djur. Varför skjuter vi dem inte?
Skjuter! Ha, ha, ha! Dom håller sig borta. Här ser
du ingen officer. Här ligger kanonfödan! Vet du vad
jag har gjort? Jo, i en timme har jag setat med ryggen
mot fienden och geväret mot löpgraven. Väntat.
Kommer en officer ... gosse!
— Lugna dig! von Bergulf har stått i elden hela
dagen. ’ i
— Han, svensken! Vad fan vill han här? Gå
frivilligt ut i detta mördande. Blod och skam! Asch, kamrat,
vad människan är för ett uselt djur. Ruttna själar ha
vi fått alla. Fy tusan!
Så småningom lugnade sig Pankrow. Erbel gav
honom en cigarrett. Men sittande förblev han. Då och då
slog han kamratligt på axeln någon av de döda, på
vilka han satt över de korslagda gevären. Han
klappade den döde kamraten, mumlande:
— Hämnad skall du bli, kamrat! Stackars gosse!
Artillerielden avtog och regnet saktade något.
Korpral Jung kom åter förbi. Avlösning. Nu kröpo Kuntze,
Salomon och Lanz fram ur sina hålor. Erbel,
Pankrow och Krieg kröpo in i stället. De lade tornistrarna
under nackarna, kröpo hop som djur för att värma
varandra.
När Jung passerade förbindelsegraven, hörde han i
mörkret röster.
— Jag vill inte dö, inte dö! Jag har ju inte fått se
det goda livet ännu, bara det onda. Kära kamrater, låt
mig inte dö! överge mig inte!
Efter ett ögonblick ropade den sårade:
— Mor, mor, kom!
Mellan orden hördes undertryckt kvidan. Jung gick
fram till dem, som i en tältduk buro den sårade och
sporde vem han var.
— Från »örnboet». Pojken heter Frank. Han är ju
bara femton år. Så unga borde inte få ge sig ut, änskönt
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
