Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kring på Berlins gator, tiggt och småsnattat, skaffat
flickor till herrar och herrar till slinkor.
— Ja, vad skulle jag göra? Utan far och mor, född
i ett skjul och uppväxt hos en hållmamma, som gav
mig mat och husrum. Jag kände ingen Gud, inget hem
och ingen vän. Men när flickorna berättade, att det
gick illa för fosterlandet, så gick jag till byrån för
frivilliga och nu är jag här.
Det var en besynnerlig figur. De andra drogo sig
först undan honom, men efter hand blev han deras
kamrat, ty han uppförde sig otadligt, var alltid
offervillig och solidarisk. »Gubben Noak» lovade att
adoptera honom, om de kommo helskinnade ur kriget.
— Nej tack, sade Dreipfennig. När vi vunnit kriget,
ska jag hem igen.
— Hem, du har ju inget hem!
—■ Berlin! Åh, Berlin är mitt hem!
»Gubben Noak» skakade på huvudet.
Dreipfennig var munter och glad, sjöng gatvisor för
kamraterna, gjorde cirkuskonster, berättade historier
om grevar som gift sig med horor och tjuvar som blivit
bankirer, skrattade och tog kriget lätt. Han var den
ende som aldrig suckade.
En dag kom Leonie Nivelle, som för sin sjuka
mormor ofta hade ärenden till »Hotell Jakobsen» och
»örnboet», med alla uttryck av djup förtvivlan till sina
vänner fienderna. Nå, vad var nu på färde? Jo, det
tyska befälet hade befallt, att mormor Nivelle skulle
flytta från sin källare, där i stället en av plutonerna
skulle inkvarteras. Vart skulle nu mormor Nivelle,
ännu klen i foten för övrigt, ta vägen och vart hon
själv, som icke kunde överge sin mormor? »Hotell
Jakobsen» beslöt att hålla rådslag och slutet blev, att
plutonen skulle göra gumman Nivelle till plutonens
mormor och röja upp en källare, som tämligen oskadd
låg under ett instörtat hus nära deras eget. Efter några
dagar flyttade »mormor Jakobsen», som hon nu döpts
till, in i sin nya bostad och Leonie följde med.
Därefter tillbragte Jungs pluton sina lediga stunder hos
sin mormor.
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>