Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Han skall bli profet för en ny lära: humanismen,
sade Nerberg leende.
— Fanden, vi har ju Almhagen, må det icke räcka?
Jej syns tiden är ur led.
— Fikon! Läs upp Zätas dikt! Vi behöver höra en
ordentlig predikan efter Carles skepsis och Mästers
tokprat.
— Tokprat! skrek Palmen och reste sig.
— Tokprat! upprepar jag, sade Kata och ställde sig
en garde.
— Seså, snart färdiga med livet, står ni som unga
tuppar, hånade Lundbohm. Hur ska det då någonsin
bli frid på jorden, när själva fredsvännerna hålla på
att ryka ihop om småsaker.
— Småsaker! Han sa, att bibeln var galen. Jag som
på tusen möten haft bibeln som drämträ mot präster
och militärer.
— Den är gal, vidhöll Mäster.
— Ni är galna, bägge, avgjorde Lundbohm. Ack, när
ska vi människor få det rätta barnasinnet?
— Temperament för tusan! Skadar inte, tyckte
Ros-gren.
— Temperament! Jag förklarar temperamentet i
blockad, sade doktor Dafneson.
— Se så! Lugn! Låt oss nu höra Zätas dikt! hördes
Pansar.
Fikon slök på stående fot tre köttbullar, strök sig
om munnen, började läsa.
— Vad heter ledaren? frågade Behs.
— Artikeln heter »Blanqui sjunger» och lyder:
»Du narr, som inbilsk tror dig nu till träl
din fiende i liv och död se slagen
och trampad sönder under järnskodd häl
som biltog man, i skymf ställd utom lagen:
än lever trotset i min upprorssjäl,
som stark och tålig bidar morgondagen!
— Inte illa. Den liker jej, sade Mäster.
172
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
