Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller blir slagen? Vi som leva här veta icke om lycka
eller olycka. Vi gör vår plikt, som vi bli tillsagda. Det
är allt. Och så säja vi till varandra: människan är ett
vansinnigt djur, världen är ett dårhus.
— Är ni alla så där melankoliska och pessimistiska?
— Kanske inte alla. Till en början tror man väl,
att det ska bli bättre. Men se... man slöar till. Vad
tjänar det till? Bäst att inte tänka. Förr tänkte jag
över livet här, men då blev jag nervös och kunde inte
sova. Jag låg och tänkte: där sitter en oskyldig,
honom måste jag släppa ut. Eller: där sitter en god
människa, hon blir dålig här, hon bör ha sin frihet, trots
sitt brott. Eller: den där boven blir aldrig bättre,
kommer han ut, begår han nya brott, honom släpper jag
aldrig ut, om så kungen befaller.
— Men det kommer en ny tid, ett nytt samhälle, helt
annorlunda än det nuvarande.
— Hin tro’et! Människan lär väl ömsa skinn men
inte själ.
— Vi måste tro det. Ni talade nyss om
stormfåglarna som demonstrerat. Det är folkets röst. De unga
arbetarna, hela arbetarklassen skall resa sig. Ni borde
bli med oss; ert liv skulle få ett helt annat innehåll, ni
skulle få ett stort mål att leva för.
— Det bleve väl bara den ändringen, att nu får jag
vakta bovar och socialister, sen bovar och kapitalister.
Högland måste le.
— Nå, än sen, vore det inte i alla fall trevligare?
— Min son säjer det, han är en sån där stormfågel.
Han bara sjunger och springer på möten. För honom
är det ständigt vår. Men pass, han blir väl gammal och
förståndig. Då kommer vintern.
— Var han med i demonstrationen?
— Han var väl det. Sitter hos polisen. Men glad i
alla fall. Ungdomens övermod.
— Han är glad, ty han vet, att han har rätt och
något att slåss för, en idé att slåss för.
— Just det! En idé. Så säjer han. Men vad är nu
en idé? Drömmar i det blå. Nej, bäst att hålla sig till
jorden.
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
