Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 2. Blodet ropar - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neta, men styret hade Anna Pistong, kvinnan i huset,
hand om. Sju ungar hade hon och alla voro välartade,
karska och flitiga. Det var Dansk, som hade gett
denna beskrivning.
— Lill-Anna, flickan min, ropade Dansk och linkade
henne till mötes.
— Kors så han säjer. Lill-Anna kan han ha nån
annanstans å flicka åt honom ä han allt för gammal te,
tyckte torparhustrun och knyckte sturskt på nacken.
Hon kunde nog både skratta och leka med Dansken,
då de voro allena, men i andras närvaro var hon
sannerligen på sin kant.
— Hä, du ä väl liksom dotra mi, Anna. Ja såg väl
baken på dej, då du var sju år och sprang ottetös här
på gårn. Men stursk har du allti vatt. Ä inte ont i dä.
Utan att en ä stursk blir det inge utå folk.
— Nähej! Dä har Dansk rätt i! Den som inte är
på sin kant, får allri annat än torka rent efter andra.
De gamla bönderna talade med Stig Bårdaryd om
kriget, som de funno stridande mot Guds
världsordning och vara en följd av människornas synder,
särskilt synden i städerna och hos de rika. Slöseriet,
gudsförnekandet, olydnaden, hor och spel, kvinnans
frigörelse och mannens ärelystnad att genom
uppfinningar överträffa Gud hade sin andel i vad som
skedde. De unga bönderna sågo mera materialistiskt på
tingen. De som gett sig i krig finge stå sitt kast. Allt
var galet, men något gott hade detta krig och detta
job-beri haft med sig. Städernas folk hade fått lära sig, att
jordbruket och bonden kunde de icke undvara. Det var
icke för mycket, att bonden fick bra betalt, äntligen.
Om några år skulle bönderna åter regera landet.
Herrarna hade i a-lla länder visat sig odugliga att regera,
och industriarbetarna kunde icke styra land och rike
eftersom de icke ägde jord.
De obesuttna däremot höllo före, att arbetarna skulle
ta hand om det hela. Förr bleve det ingen ordning. Stig
Bårdaryds tanke, att arbetarna och bönderna skulle
sluta förbund och gemensamt styra landet väckte
tvek
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
