Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 64 -
"Jag förklarade för Edmund det besluf,
som jag hade tagit, då jag begifvit mig på
■vägen att uppsöka Afrikan. Vi hyste båda
två en liflig känsla af medlidande för den
olycklige, och denna gemensamma sympati
föranledde ett djupt samband oss emellan. Det
ställe, der vi nu befunno oss, hade af
We-stalls fars slafvar blifvit inrättadt till en
tillflyktsort för dem, som rymt från
härgränsan-de plant3ger; för dem sjelfva var det
öfverflödigt, ty de behandlades med en alldeles
faderlig välvilja och mildhet. Denna
tillflyktsorts tillvarelse hade aldrig blifvit bekant
för den äldre Herr Westall, emedan
Neg-rerne voro fullkomligen öfvertygade, att ban
skulle ansett sig af hedern förbunden, att
sända tillbaka de slafvar, som togo sin
tillflykt dit. Sonen hade blifvit ditförd af den
gamla qvinnan, som varit hans amma, ocli
nog visste, att hon kunde förtro sig åt
honom. — Vi öfverenskommo, att Afrikans lik
skulle om natten flyttas till en bland
Negrernas hydda, och att man dagen derpå skulle
återställa detsamma till min far."
"Innan vi skilde oss från denne nu
frigifne slafs öfverlefvor, undersökte vi . saften,
som han ända till sin sista andedr&Pt hade
O
hållit i handen. Jag bor nämna för dig, att
dessa safter äro dosor af sköldpaddskal eller
andra hårda ämnen, och innesluta vanligen
någon lefnadsregel ur Alkoran, skänkt eller såld
»f
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
