Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
116 —
behålla vi henne qvar hos oss, i fall sådant
kan åstadkommas genom våra råd och våra
böner till Gud; men vi känna inga andra
medel,"
"I sådant fall låfvar ni mig hvad jag
har, begärt."
"Jag säger er, Helena, att det är
öfverflödigt, att låfva er det; Emili är likså fri
som ni och jag-"
"Gifve Gud, att det så vore," sade
Helena, i det hon sänkte sin röst , och nogsamt
fann, att man ej kunde erhålla något vidare
medgifvande af den envisa svarmerskan.
Hon släppte hennes hand, hvilken hon uti
sitt varma nit hade fattat, oc{i tog nu å nyo
afsked af henne. Vagnen rullade bort och
Helena begaf sig upp i sitt rum, ledsen alt
ej heller der få njuta ensligheten. Hon var
för mycket upprörd, för att kunna sofvs.
Hon tog derföre en stol och satte sig vid ett
fönster. som Jåg åt Öster; här genomgick hon
i tankarna de olika uppträden, hvartill’ hon
nyss varit vittne, och granskade de
skiljaktiga karaktererna i den brokiga grupp, som
denna natt församlat omkring Edvards likkista.
"Ack!" tänkte hon, då hon betraktade
stjernorna, hvilkas bilder, speglande sig i
sjön, tycktes sväfva djupt under dess lugna
yta. "Ack, hvad är orsaken, att allt, hvad
som omger oss i naturen, lyder en så
fullkomlig harmoni, då vi deremot äro
Öfverlemnade åt så mångfaldiga strider? Den ma"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
