Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II7
teriella verlden lyder Skaparens vilja, solen
följer sin vanda slig och lyser för onda som
för goda; planeterna hvälfva fram, utan
af-språng, i den bana, som blifvit dem
före-skrifven; molnen utgjuta år efier år sina
be-frugtande regn, och vindarne, som bara dem,
ge rörelse åt trädens löf och fälrets skördar."
Helenas tankegång hade törhända kunnat föra
henne till en punkt, der den hemlighet, som
hon bemödade sig alt genomtränga,
åtminstone på-ett för henne sjelf tillfredsställande
vis kunnat förklaras; men kedjan af hennes
slutsatser brast vid ett utrop från Miss
Ked-vood; ty hastigt uppväckt, skrek hon till:
"Men, stcre Gud! Miss — —- — bur’ är
det ni heter? Ni har redan stått upp? Var
så god och lägg er igen; jag kan omöjligen
somna; när någon menniska rör sig i samma
rum, och var äfvenledes så gunstig, om ni
behagar, och stäng luckorna, ty ljuset
besvärar mig!"
Helena log, men tyckte det ej vara
nödigt, att nämna anledningarna till sitt
vistande uppe på en tid, hvilken Miss Redwood
ansåg för så oskicklig dertill. Hon nedfällde
jalousien framför fönstret: den var så nätt
sammanfogad, att den gryende dagens sken
alldeles utestängdes. Derpå lade hon sig på
sin säng, och sof snart så lugnt, att det hade
kunnat väcka Miss Redivoods afund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
