Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 164 —
ställde hennes dotter, skulle vi tillsammans
sysselsatt oss på ett säll, som skolat rädda oss
från faran att förlänga vår barndom.’’
Plötsligen ådrog sig en kommandes lätta gång
hennes uppmärksamhet; i det hon vände sig,
märkte hon en liten vacker flicka, som
hallande i handen en korg med persikor,
inträdde i rummet. Flickan nalkades efter eri
vördnadsfull helsning, och framräckte korgen åt
Misstriss Harrison på fru Allens vägnar,
Misstriss Harrisons foreställning var i delta
ögonblick sysselsatt ined sin dotters bild; hon
såg eller trodde sig se en träffande likhet
e-inellan porträttet och det främmande barnet;
hennes blickar fastades skiftvis på båda;
ögonen hade samma mörkblå färg; det var
samma behag kring munnen och samma uttryck,
hvaruti Mistriss Harrison fann någonting
himmelskt, och det vackra kastanjebruaa
håret bildade kring hals och axlar lika
naturliga och prydliga lockar. ’Ack rnirV goda
Maria!" utropade hon, sättande barnet på sina
knän och tryckande det till sitt bröst, "jag
tycker mig ännu sluta dig i min famn, och
likväl" tillade hon med tårar, "har hon icke
alldeles min Marias utseende." Helena Bruce,
ty del var hon, svarade, sedan hon några
ögonblick med förundran betraktat Misstriss
Harrison: "Jag ville gerna vara er Maria;
då skulle ni ej mer vara så bedröfvad."
"Älskvärda barn!" utropade
MisstressHa-lisoh, aftorkande sina tårar och under det hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
