Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— i9°
, , i
"For framliden behöfves ej mer sä myc-
Icen varsamhet," svarade Helena, "ty det är
ganska säkert, att ingen för mig skall hysa
samma ömma böjelse, som Georg Lenox,"
"Kan val vara, kära Helena; men som
ni knappt är aderton år, är det möjligt, att
ni ännu ej fulländat er erfarenhet i
kärleksvägen. Emedlertid, om ni vill bibehålla
samma mulna blick, som ni har nu, är hvarje
annat försigtighetsmått mot verkan ,af edra
behag öfverflödigt. Kom, mitt barn, blif åter
glad; vi skola sätta oss, till bords; lät mig
höra ljudet af er röst, som för mig är mera
angenämt, än fordom trubadurens för den
unga borgfrun." —
Helena sökte fåfängt återtaga sin vanliga
munterhet’; hon lemnade snart slottet, för att
utan hinder öfverlemna sig’ åt den ömma
smärtan att hafva bedröfvat sin unge vän.
Hon följde Misstriss Harrisons kloka råd,
och då Georg Lenox infann sig att i hennes
sällskap tillbringa sista aftonen af sitt vistande
derstädes, ’’erhöll han ett vänskapsfullt farväl
roed den underrättelse att Helena hade att
uppfylla skyldigheter hos Misstriss Allen,
hvilka skulle hindra henne, att återse honom.
Före morgonrodiaatlér), steg Georg i sin vagn;
han var red-an utom Landsdowns murar, och
hans hjerta var lika nedslaget, sorh fordom
våra första föräldrars, när de utgingo genom
paradisets portar. I likhet med alla
upprig-liga älskare, kände han att verlden är delad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
