Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 90 —
vänlig blick, en enda känsla af deltagande
kunnat segra för alltid i detta ögonblick af
en innerlig hjertats utgjutelse, återtog bela
sitt välde. Han iakttog tystnad; Carolina
fortfor: "Som ni icke synes mera hafva behof af
mig, kan jag, såsom jag tror, gå min vag."
"Blif qvar, Carolina, du måste först
förklara för mig anledningen till ditt
besynnerliga uppförande mot Miss Bruce."
Carolina svarade att hon ej hade någon
förklaring att afgifva, emedan hon hade ingen
af de afsigter man kunde tillskrifva henne;
hon fann underligt att man ville tvinga henne
att göra reda för den minsta af sina rörelser;
hennes uppförande kunde , väl synas något
förhastadt; men hon hade då varit
illamående; uttröttad af sin promenad, hade hon känt
förtrytelse vid den gamla Lenox’s närgångna
frågor och Helenas svar.
"Men hvad har du kunnat finna
slö-tände i detta svar, Carolina? Jag tycker alt
ingenting kunde vara mer passande än den
kloka lärdom hon gaf den hederlige Lenox;
ingenting mera oskyldigt och okonslladt än
hvad hon sadë?"
’;Ni är säkert den behörigaste domaren
att bestämma värdet af hennes svar, och
emedan det icke förvånat er, var det utan
tvifvel alldeles onödigt af mig att blifva stött
deröfver."
"Carolina, hvad menar du? Hvilken
tydning bör jag gifva åt dina ord?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
