Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— aS
utseende återlog emedlertid sin allvarsamhet,’
da han tillade: "Jag har varit hvad verlden
kallar, en olycklig menniska. Allt gick mig
emot. Jag har förlorat min hustru, mina
barn, min egendom, och jag tänkte att jag ej
kunde göra någonting bättre, an att söka en
fristad i detta lugna hemvist, och jag blef
här med fägnad emottagen, emedan Jag ägde
"gåfvan" att odla trädgårdsväxter."
"Ni är icke en Skakare!" inföll Emili,
som ej kunde förena anledningen till hans
kallelse med de bevekelsegrunger hon alltid
hört de andre bröderna åberopa såsom de
enda, sanna och rätta.
"Jo visst; och jag är derjemte hvad man
kallar "en trogenaf själ och hjerta. Våra
bröder äro i vissa fall något underliga, men
hvad fordrar man? — Det finns ingen
religion, som är fullkomlig i detta afseende, och,
för att tillstå sanningen, är jag för nära slutet
af min sommar, för att mycket oroas öfver
hvar mina vissnande blad kunna falla; men
det är en olycka, att ni,.... blir tvungen att
växa, eller snarare, borttråna i skuggan att....
svara mig icke. — Kom ihåg mitt rid, och
laga att ni, då tiden är inne, kan skörda
frugt deraf." Den gamle slutade, och drog
sig tillbaka, samt lemnade Emili alt ostörd
öfver väga hvad han sagt.
Fastän utan mycken skarpsinnighet, var
det ej svårt för henne att ganska rigtigt sluta,
" . ’■ 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
