Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stt ti väl de bland Skakarne, hvilka liknad®
Harrington, som de, hvilkas grundsatser mera
öfverensstämde med den redlige
trädgårdsmästarns, ©j leddes af en gudomlig kallelse; att
följaktligen de band som fästade de öfrige vid
samfundet, ej kunde i alla omständigheter
vara oupplösliga, och att samfundet sjelf icke
existerade till följe af en gudomlig lag, utan
endast genom gammal häfd.
Hon sökte ett ensligt ställe, och satte
sig i skuggan af några frugtträd. I den tanks
att hon var osedd, framdrog hon ur sin barm
det lilla brefvet, hvilket så till sägande, var
den enda länk som fästade henne vid
verlden. Hvarje dess bokstaf hade länge varit
inpreglad i hennes minne, men ännu fann
hon ett obeskrifligt nöje i att låta sina blickar
hvila derpå; vid dess betraktande var det,
som skulle en trollstaf framkallat de bilder,
■vid hvilka hennes tanke mest älskade att dröja.
Hon öfverlemnade sig åt sina ljufva
inbillningar, glömde Skakarnes klosterlika hemvist,
brödernas stränghet och systrarnes blekhet,
och trodde sig återskänkt åt Lenoxska familjen;
hon deltog i deras nöjsamma arbete, delade
deras glädje; ett mål för allas uppmärksamma
deltagande,, vann hon kärlek, och blefJames’s
älskade maka; hon såg sin mormoder lycklig,
och erhöll hennes bifall; Helena Bruce log
It henne med en systers ömhet; hön
betraktade barnens glada lekar, och hörde Debby»
högljudda löje; detta allt såg och hörde hon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
