Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig i sällskapslifvets hvirfvel, för att der å
nyo täfla om priset för dårskap och
öfverdrift."
"Fy, min son, jag kan aldrig lida alt
du utsprider någon ting ofördelaktigt om dia
kusin Grace," sade Misstriss Armstead; "hon
har aldrig älskat förströelser."
"A nej, min bästa mor, förströelse är
för Grace ett obehag och en verklig
försakelse; och beundran af hälfter: bland karlarne
samt alla qvinnors afund, äro saker, dem hon
anser såsom ett kors och en plåga."
"William," svajade Miss Campbell, "ni
skämtar i otid; ni är en gammal ungkarl af
de utvalda; — men jag vill visa er, att jag
kan öfverge verlden och dess lustar, umbära
ert sällskap och lefva såsom ett helgon i den
här jemmerdalen."
"Jag är öfvertygad, att Miss Campbell
vore i stånd att uppfylla sina ord," sade
Howard.
"Jag tror att min möda är fåfäng, mina
vänner," inföll den unge Armstead med ett
gravitetiskt utseende. "Ni svälja giftet fortare
än jag hinner tillaga motgiftet; fortfar, och
inotn några år, ha ni bragt min kusin Grace,
till trots af hennes sunda vett, bland
antalet af de ofelbara; min mor skulle äfven vilja
öfvertyga er, Grace, "att ni kan fela, men
att likväl ni ej felar" såsom den värdige Bi-?
skop Hoadley sade*)."
*) Denne Biskop sade dessa ord till Carl I i England.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
