Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och trösta en god vän, och sin obenägenhet
att återvända inom sitt gamla fängelses murar.
Debora gjorde slut på denna ovisshet,
och sade: "Nej, nej, Helena; ni har redan
en gång fått er vilja fram; det gick äfven
ganska lyckligt, OGh jag skall, så länge jag
lefver, tacka himlen, som irgaf er den
tankan att gå (ill skogs den gången; men nu
vill jag också göra som mig lyster. Vi veta
icke," fortfor hon med lägre rost, "hvad som
kunde hända oss, om vi vände om. När
man har fångat en fågel och öppnar buren
.... men korn, Helena; Emili, låt oss stiga
uti,mitt lilla återfundna får, så skola vi köra
så fort vi kunna."
Helena steg uti vagnen, med den fasta
föresats att skicka ett bud till Susanna, för
att meddela henne den fägnande
underrättelsen; hvilket hon ock gjorde tidigt dagen
derpå. De körde friskt på, och anlände till
Le-banon före midnatten, utan något annat
uppehåll an det Debora förorsakade genom
uppfyllandet af sitt löfte åt hunden, som hon
kallade det; hon stadnade nämligen vid det
första hus de funno på vägen, och omtalade
Sooducks död.
Då Emili Allen framdeles ej kommer att
stå i någon förbindelse med Qväkarne, torde
det vara tjenligt att här meddela resultatet af
Harringtons resa till Albany. Harrington
hade genom Freeborn, en af de äldre
bröderna uti Qväkarförsamlingeq i Hancock, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
