Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ined Armsleadska familjen och i synnerhet
Miss Campbell öfverhopade Helena; ådrogo
sig ett ögonblick Miss/ Redwoods
uppmärksamhet. Hon stadnade midt uti en
favorit-marsch, den hon spelade ganska väl, gjorde
en grimace åt Fitzgerald, och grep åter med
fastare hand i tangenterna; men kunde ej
öf-verrösta de ord, soin ljödo rundt omkring
henne: "Ack Miss Bruce, dröj ännu en dag
... Miss Debby . .. en dag är ingen förlust
.... blott en dag..."
Men Miss Debora svarade, att hon
längesedan hade utsatt sin afresa till denna tid
och blef obeveklig; och de unga fruntimren
lemnade salongen för att tänka på anstalterna
till sin färd.
Misstriss Westall följde Helena ända till
trappan; der uppehöll hon henne, till dess
hennes ressällskap gatt förbi, och sade: om
mina tänkesätt och önskningar varit orättvisa
mot er, så förlåt mig, och vet att ingen
person nu mera finnes, som är mig så kär, och
förekommer mig så interessant, som ni."
Helena svarade, med darrande röst, blott ett
kort: "Jag tackar er oändligen!" och gick
hastigt utför trappan; men lemnade
emedlertid Misstriss Westall högst förnöjd öfver det
betydelsefulla uttryck, som Helenas rodnad
och tårfulla ögon gåfvo åt hennes korta
tacksägelse.
Helena var knappt inkommen i sitt rum,
innan Miss Campbell heJt andtruten kom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>