Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedgång med mina beskyddares barn: Carl
Westali. — Minnet af detta älskvärda barn
sprider ett rörande behag öfver de dystra
tankar, som hvila tungt på mitt hjerta, och jag
uppehåller mig dervid med samma nöje sorn
en resande erfar, då han midt i en ocken
finner en enslig blomma. Jag var nästan vid
samma ålder, som min unge vän, och deltog
i hans ystra lekar. Han hade förföljt mig
uti alléerna i trädgården, och ändtligen
upphunnit mig. Han nödgade mig falla på knä
j)å en gräsbänk, för att bekransa mig, ty han
kallade mig sin drottning. Han lindade
qvistar af Caprifolium i mina lockar, då vi i
detsamma stördes af ett buller bland grenarne
i löfsalen, der vi befunno oss; vi upplyftade
ögonen och upptäckte en ung främling, som
uppmärksamt betraktade oss"
Den .lilla Carl sökte bortskymma mig
med ett par lofrika grenar, och sade: "Det
är min Maria, min drottning, och ingen får
se henne innan hon är krönt."
"En så vacker nymf," svarade den
främmande, bor visst alltid åtföljas af sin
skyddande Sylf, och en slöja af löf passar bäst
for en skönhet."
Dessa voro de första ord jag hörde din
far yttra. Jag såg honom då för första
gången , och allt sedan har hans bild ej
försvunnit ur mitt minne. Öfverallt, i
sällskapskretsarne, så väl som i ensligheten, tjusades mitt
Öra af Henrik Redwoods röst; hans utseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
