- Project Runeberg -  Reformismen - Arbetarrörelsens skadegörare /
6

(1936) [MARC] Author: Sigfrid Stenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6

kraft. M. a. o., man söker borra inifrån. Oftast har dock
metoden lämnat så obetydliga resultat, att dessa inte på
långt när motsvarat tidskravet och oppositionens
förväntningar. Denna opposition, som dock i regel är sammansatt
av män, vilka äro mera framsynta än den stora massan,
blir därför antingen kvävd eller också utesluten ur
organisationen. (Självfallet avse vi ej i detta sammanhang den
s. k. opposition, som syftar till att erövra väl betalda
funktionärsposter eller tillskansa ett visst politiskt parti
hegemoni över rörelsen.)

Inom den svenska landsorganisationen fanns också
redan från starten en opposition, vilken arbetade för
rörelsens organisering efter syndikalistiska linjer i stället för
efter yrkeslinjer, vilka i och med den industriella
utvecklingen blivit alltmera antikverade. Men någon större
framgång hade ej denna opposition, därtill var makten och
skråmentaliteten alltför säkert förankrad hos ledarna.
När sedan storstrejken 1909 förlorades på grund av
organisationsapparatens bristfälligheter och ledarnas
förrädiska manipulationer, började tanken på en självständig
syndikalistisk landsorganisation taga fastare form.

Det är detta reformistledarna i dag behaga kalla
splittring. Faktum är dock, att L. O. redan var splittrad när S.
A. G. bildades. De enda och verkliga splittrarna voro de
reformistiska ledarna. Dessa voro utan tvivel ansvariga
för den katastrofala nedgång som då drabbade L. O.
Från 260,000 medlemmar 1909 sjönk medlemsantalet till
blott 73,000 1911. När av allt att döma den svenska
arbetarrörelsen stod inför förintelsen, togs initiativet till
bildandet av eji arbetarorganisation byggd på andra
principer än den gamla, nämligen en syndikalistisk
landsorganisation. De som bildade denna organisation voro icke
splittrare, vad de eftersträvade var att samla Sverges
arbetare, som just då voro på flykt bort från
arbetarrörelsen. Att L. O. trots allt lyckades genomleva krisen och
sedermera numerärt nå en omfattning, som ingen hade
väntat, förändrar inte detta förhållande ej heller utgör det
något bevis för att den syndikalistiska rörelsen skulle
sakna existensberättigande här i landet.

Att det. inom ett givet geografiskt område existerar mer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/reformism/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free