Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
från en av L. O :s ledande män bör det äga full beviskraft
även för en icke syndikalist.
Vid tiden för blockadaktionens igångsättande fanns det
sex kooperativa byggnadsföretag i Stockholm som drevos
av syndikalister, ett som var blandat syndikalistiskt och
reformistiskt samt åtta rent reformistiska kooperativa
byggnadsföretag.
Mot dessa reformistiska företag, vilka voro organiserade
precis på samma sätt som syndikalisternas, vidtog man
inga som helst åtgärder, ty dessa anställde endast
reformistiskt organiserade arbetare. Det var först senare, när
skandalen började bli besvärande för blockadherrarna,
som man lät kungöra att dessa företag skulle få fortsätta
emedan "de ställt sig välvilliga till en avveckling av sin
nuvarande driftsform". Detta förhållande framhävdes
också i en broschyr, som de samverkande
byggnadsfackförbunden utgav i maj månad 1935, vilket dock inte
hindrade att man i Sv. Dagbladet för den 9 juni 1935 kunde
få läsa en annons av följande lydelse: "Byggnadsgillet,
Saltsjöbaden. Tel. 20. Utför omsorgsfullt ombyggnader
tillbyggnader och reparationer. — Goda referenser."
Detta var ett av de reformistiska företag som påstods
ha gått med på att upphöra med sin verksamhet. Även
andra av dessa privilegierade företag fortsatte sin
verksamhet som om ingenting hänt. Åtminstone till en tid.
Det kan dock icke förnekas att reformisternas blockader,
leveransspärr och agitation bland kreditgivarna
åsamkade de kooperativa företagen oerhörda svårigheter. Detta
ledde också till att en del icke kunde fullfölja sina
arbeten och att även en del av andelsinsatserna och
överskotten gingo förlorade. Att så skedde är en direkt följd av
reformisternas monopolaktion mot företagen. Hade de
fått fortsätta sin verksamhet, utan att utsättas för de
leveranssvårigheter och kostnadsfördyringar, som
blockaden medförde, då hade arbetarna säkerligen i de allra
flesta fall säkerställt sina insatser och överskott. När
re-formisterna i dag skrika vitt och brett om "vi sade så",
så är det samma personer, som tillfogat syndikalisterna
förlusterna. Ett ganska egendomligt sätt att värna om
arbetarnas intressen och löneri Uppenbart är att man fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
