Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Ett modärnt renhållningssystem - 2. Den sanitära vikten af en god renhållning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
roll. Det är fullkomligt säkert, att det förhållandet att
stadsbor i allmänhet ha att dragas med en större sjuklighet
och dödlighet än landsbor till en mycket stor del beror
på, att de förra ej hafva tillgång till så ren luft som de
senare och därmed i sista hand på, att renhållningen i
städerna ej är så god, som den borde och kunde vara.
Och om landsborna förstode att i full utsträckning
begagna sig af de fördelar de ha, om de allmänt kostade
på sig att släppa in i sina bostäder rikliga mängder af
den friska och hälsosamma landtluften, så skulle skillnaden
i hälsotillstånd mellan land och stad säkerligen vara ännu
större, än hvad den är.
På landsbygden, där människorna bo tämligen
åtskilda, äro naturens ränsande och renande krafter, såsom
väder och vind, växter och djur, kemiska processer m. m.,
samt icke minst de s. k. bakterierna i allmänhet
tillräckliga att oskadliggöra affallsämnena och låta dem inträda
i sitt naturliga kretslopp.
I städerna, där människorna bo inpå hvarandra, och
där affallsämnena produceras i stora massor på ett inskränkt
område, förslå dessa naturens krafter icke längre. Det är
härvid icke endast fråga om det förhållandet, att de stora
städerna, om renhållningen alldeles försummades, rent af
skulle drunkna i smuts och orenlighet, utan äfven därom,
att stadsinvånarne vid försummad eller otillräcklig
renhållning hafva att lida af damm och smuts och en massa
bakterier m. m. i luften, af osunda ångor och dunster,
som stiga upp från gårdarnas skrymslen och vrår samt af
en hel del andra obehag, som det skulle föra oss för långt
att närmare detaljera.
Att denna stadsluftens halt af dunster, damm och
bakterier m. m. inverkar på luktsinnet är kändt och
erkändt. Man talar om en »odeur des villes», stadslukt,
och man har till och med funnit, att hvar och en stadsluft
har sin särkilda lukt. Så har man en »odeur de Paris», en
»odeur de London», en »odeur de Berlin» o. s. v. Men
stadsluftens orenhet värkar tyvärr icke blott på luktsinnet,
utan åstadkommer äfven, att en del sjukdomar särskilt
lungsjukdomar och en del kirurgiska sjukdomar i städerna
förlöpa mera elakartadt än på landsbygden. Såsom
belysande detta förhållande kan man bland annat framhålla,
att tuberkulosen i allmänhet dödar sina offer vid yngre år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
