Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lübeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lübeck
koloss av tegel och marmor. En sida därav var helt och
hållet täckt med svart glasyr. Därunder befinna sig de
ryktbara vinkällarna, vilka vi ej kunde underlåta att
besöka. Jag bjöd min Begleiter på ett glas portvin, vilket var
så utmärkt, att vi måste ha ett glas till. Jag hörde svenska
talas där nere, vilket jag ej fann underligt, i betraktande
av vad som där bestods. Källrarna äro ofantliga
gråstensvalv med en mängd sidosalar och rum, alla försedda med
lädertapeter och oljemålningar. Över ingångarna stod med
gamla, gyllene bokstäver: ”Stora rådets sal”,
”Yllevävarnas gille”, ”Varghålan”, ”Tortyren”, ”Smedernas glädje”,
”Hispaniafararnas gille” o. s. v. — Vi drucko i ”Gustaf
Wasas fristad”. I yttre valven funnos vinfat av fabulösa
former och pyramider av buteljer. Där låg bland annat
ett lager av, som det sades, 40,000 buteljer portvin.
Efter en tur nedåt hamnen och ett besök ombord på
”Gauthiod”, där det redan var en egen njutning att höra
talas och fritt få tala svenska, begåvo vi oss hem. Baronen
och jag intogo vår middag vid hotellets table d’hôte, där
värden själv presiderade, sovo en smula och begåvo oss
klockan halv sex till järnbangården för att fortsätta resan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
