Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återtåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
Löwenhjelm, bror till ministern i Paris, den han nu
besökt. Det var en gammal nobel och rolig gubbe, som
titulerade baronen ”min gosse” och som stått fadder åt
honom. Ur en annan vagn framkom vår store medicus,
professor Huss, bärande i handen en bur med fåglar, dem
han samlat i Tyrolen och Italien, och vilka kvittrade på
främmande språk. Under vår vandring och vårt samspråk
gavs signalen till uppbrott, och som vi ej hunno fram till
våra, satte vi oss i en av de sista vagnarna, en av sämsta
klassen. Men där voro breda, målade träbänkar, och
man kunde utsträcka sig ganska makligt. I vagnen
funnos utom oss blott tvenne tyska arbetare, vilka åto
frukost ur sina korgar och för övrigt hade något särdeles
städat både i skick och tal. Gamle excellensen var munter,
behandlade baron Gyllenhaal som en ung pojke och
berättade en mängd intressanta anekdoter från sin
ungdom, Gustaf III:s glada tid. Hussen berättade om sina
observationer på koleran och om sina iakttagelser rörande
fylleri och ”dille”, en sak, varför han kanske en gång blir
bränd, åtminstone in effigie.
Lübeck känner du redan. Något ångkastys skulle ej
avgå till Sverige förrän följande dagen. Jag tog alltså
permission och populär som jag är, frågade jag Hildach,
om jag kunde få följa med till hans släktingar.
”Herzlichst gern, wenn Sie belieben, mein Geehrtester!”
Släktingarna höllo kaffehus på en av hamngatorna. Det var
beläget en trappa upp över höga loft och brokiga trappor,
hade runda rutor i fönstren och ett gammaldags utseende.
[206]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
