- Project Runeberg -  Resa omkring en mycket liten bit av jorden /
211

(1949) [MARC] Author: Magnus Hollertz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återtåg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Återtåg

säkran, att man på resor ej kunde ha nog av den sorten.
De bestodo av ett slags små fosforiska strutar, som numera
även äro bekanta i Sverige under namn av ”Inextinguibles”.
Jag strök eld mot min fotsula, och den outsläckelige
gnistrade och sprakade vida omkring. I en hast flög
tysken upp med icke mindre gnistrande blickar. Ett
svavelstänk hade träffat hans ljusgula permissioner: de
inextinguibla hade tuttat på de inexpressibla! Tysken var
topp rasande. Jag nästan anade, att han suttit och lurat
på ”etwas zu verdienen” av oss ryssar eller engelsmän,
eller vad vi kunde vara, ty hans artiga min var med ens
förvandlad i den gruvligaste vrede, hans tal häftigt och
hans åtbörder snarlika en rövares, som ropar: pengar eller
livet! Han gestikulerade, svor flera tusen donnerwetter
och fordrade prompt betalning för sina byxor.

Jag såg fläcken och tog i stället för svar ett tag
däröver med min rockärm, varvid densamma betydligt
ljusnade, ”Låt bli, herre!” skrek tysken i raseri, ”inga försök!
Ni ska Gud fördöme mig betala mina byxor!” — ”Om
herrn tillåter, skall jag se efter, hur farligt det är”, sade
jag, och närmade mig till en ny avborstning, men under
oupphörligt hojtande spände han naglarna i tyget och
hade bestämt klöst ur hela stycket, om jag ej fattat hans
händer och bett att få veta priset på otinget. Under det
han svarade, passade jag på och hade med ett nytt tag med
armen nästan totalt utplånat fläcken, men han skrek
ännu värre och svor, att jag skulle betala 30 mark för
byxorna, ty de voro spritt nya. (Den besten begärde så-

[211]

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 13 14:02:29 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resaliten/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free