Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återtåg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
ledes närmare 3,; rdr för sitt plagg. Ett orimligt pris, även
om det varit nytt.)
Baronen, som under tiden suttit tillbakalutad och med
ett stoiskt lugn valkat sina mustascher, reste sig nu upp
och yttrade helt kallt till mig, att jag ej borde bry mig
om karlen, och till tysken, att han hade knäveln till dyra
byxor, som dessutom buro spår efter att ha varit nya för
bra längesen, och som till slut ej tagit någon skada. Tysken
svarade ännu lika häftigt, att han kunde sätta vad pris
som helst på sitt plagg, och att han skulle hos Syndicus i
Travemünde göra sin rätt gällande. Dessutom, mente
han, hade vi ej rätt att röka i vagnen, utan
medpassagerarnas samtycke. Om jag sprutat eld på hans byxor, sprutade
nu baronen sådan i hans ögon: ”Håll munnen karl”,
ropade han, ”ni har rökt själv och ni skall hos Syndicus
få betalt både för era byxor och ert uppförande!” Detta
avkylde tysken en smula. Han grumsade väl ännu en
stund och såg högst uppretad ut. Men vid framkomsten
till stationen kastade han på oss ett par hotande blickar,
hoppade ur och skyndade före oss till köpingen.
Baronen var nu åter munter och frågade mig, hur
mycket pengar jag hade på mig, i händelse karlen
verkligen bleve tilldömd sina 30 mark. Jag svarade, att jag
blott hade ett par thaler och att resten av mina svenska
pengar låg kvar i kofferten i Malmö. ”Då är han fast!”
sade Baro. ”Mina pengar ligga ombord och jag har ej så
mycket på mig. Tysken hindrar kanske Hollertz att ro ut
på redden till ångbåten. Då får Hollertz ge honom sina
[212]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
