Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återkomst till Strömstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Magnus Hollertz
vagnarna, vars fasta byggnad av läder och trä givit vika
för stormen och krossats mot de andra. En av
kättingkistorna slets loss och rullade ned i lä, så att överhalningen
blev ännu våldsammare — men även detta hjälptes. Intet
ljus kunde hållas ombord. Passagerarna i salongerna hade
avrivit soffdynorna och lågo spjärnande och fasthållande
sig i trävirket. Större delen voro sjuka och några jämrade
sig högt över erhållna stötar. Fyra man stretade med
rodret och kaptenen hängde vid hjulhusbryggan, görande
signaler med roparen, så gott mörkret tillät. På sådant sätt
och i sådant tillstånd kastades vi handlöst fram. Jag låg
mellan ett par säten, insvept i kavaj och en om kroppen
fastbunden kamlottkappa, piskad av alla väder och
slutligen försjunken i medvetslöshet om allt annat utom
behovet att hålla mig fast. Slutligen väcktes jag av
kaptenens basun, som ropade: ”Stött för loven!” Vårt fartyg
krängde häftigt under det att det gjorde en tvär
vändning upp mot vinden, och tätt förbi vår förstäv länsade
ett stort skepp med lanternor i märsarna. Det höll in åt
Göteborgs revir. Vi voro vid ”Klippan” och höllo av i dess
kölvatten samt sågo snart de livande skenen från
gaslyktorna på stadens kajer. Klockan var sex, då vi lämnade
Särö. Nu var hon tolv på natten. Det oaktat funno vi på
kajen en mängd väntande, vilka emottogo oss medundran
och frågor och glädje. Man hade trott oss förlorade eller
man hade trott, att vi vänt.
Göteborgs bamn.
Detalj av akvarell av J. C. Berger. Nationalmuseum.
[260]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
