Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jönköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Attarp
undantag. Jag har ej sett dem nu på fyra år, men varje
gång förut fann jag dem allt fattigare och mera
vanvårdade. Hur är det med dig, gamle Lans?” — ”Ack, Gud
välsigne herr landshövdingen, Lans behöver snart ej svälta
mer — han är snart all”
”Hur är det, gumman? Får ni ej er rätt?”
”Den ha vi ej vetat av i fjorton år, herr landshövding.
Det kan ingen titta in i detta näste. Lans har levat utan
kläder, utan bädd i många år, och vad jag begärt i sockna,
det ha vi levat av. Vi ha blivit förbjudna att tigga
tillsluts!”
”Nå, gumman har ingen väv då numera?”
”Jo, jag stackare har gömt en gammal väv åt herr
landshövdingen i tre år nu, så bra jag stackare kunnat göra
den.”
”Det var bra! Kom efter till Kavlås och tag väven
med!” Vi kastade en sista blick på dessa tvenne offer för
snål obarmhärtighet och baronen yttrade: ”Tro mig, min
vän, sådana gärningar få sin belöning förr eller senare!”
Nejderna voro sköna och en mängd vackra ställen
förekommo. Bland andra stannade vi och beskådade en lång
stund det långtifrån vägen bland lövlundar enstaka
liggande Attarp, detta ställe, där efter långa mörksens gärningar
en katastrof tillintetgjorde en del och till fängelserna
förpassade resten av den olyckligt beryktade familjen Ekvall.
Det är uppskakande att på avstånd från
rättegångsprotokollernas torra fakta betrakta en plats, där naturen
leker, enslig men skön, och där inom murarna av trenne
[285]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
