Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Borgholm
labyrint. Dessa vägar bestå än av grusade trappor än av
klippstycken, dem människor en gång rört, men som nu
ligga inbäddade i jord, mossa och grus. Efter besynnerliga
kryssningar uppåt dessa getstigar komma vi in mellan
trånga pass, bildade av träd och buskbeväxta murar,
intränga genom klyftor av pittoresk gestalt och äro
omsider på de grusade tinnarna av det ruinerade slottets
flyglar. Härifrån krypa vi in genom ett valv, fordom
ett fönster, och befinna oss i det stora slottets inre. Vilka
härliga, storartade, dyrbara ruiner! Här är en stor
pelargång med mäktiga valv, och från bägge dess ändar leda
vita marmortrappor uppåt. Vi bestiga dessa sköna
trappsteg, vilka fordom trampats av konungars och riddares
fötter. Grus överhöljer större delen av den ädla marmorn,
väggarna äro på de flesta ställen berövade sin rappning,
på andra betäckas de ännu av de finaste vita gipsytor.
Uppkomna i första våningen stappla vi bland högar av
stenar och murbruk, nedfallet från de skönt skulpterade
taken, här och där framlyser ett golv av mosaik, murarna
stå nakna, skiljeväggarna mellan de olika salarna äro
nedfallna och i de ofantliga, urfallna fönstergluggarna stå vi
små som pygméer och hisnande för djupet inunder oss.
Fullvuxna träd betäcka på många ställen det inre av
ruinerna och den ofantliga borggården. Men på många
ställen, där tiden och elden, som blott lärer ha varit
partiell, skonat, synas märken efter människornas våld.
Nyfikna resande ha på många ställen nedstörtat stenblock,
som genomträngt valv, vilkas inre är lika skinande, som
[315]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
