Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
liga landet hade hunnit Guds borg Horeb. (1
Kon. B. 19.)
Elias hade dödat Baals prester, och Jsebel,
konung Achabs gemål, hade svurit att derföre
taga hans lif. Gudsmannen flydde då och kom
ensam i öknen en dagsresa söder om Juda land
och satte sig ned under ett enebärsträd och
önskade sig döden och sade: "Det är nog, så tag
nu Herre min själ; jag är icke bättre än mina
fäder."
Af trötthet och sorg föll han slutligen i sömn
under trädet der han låg. Men Herrans Engel
uppväckte honom och bad honom att äta och
dricka, och då ban såg sig om, fann han bredvid
sig ett glödbakadt bröd och en kanna med vatten.
Sedan han ätit och druckit, lade han sig åter
att sofva, till dess Herrans Engel ånyo uppväckte
honom och sade: "statt upp och ät, ty du hafver
en lång väg för dig." Han stod då upp, åt och
drack och gick af den matens kraft fyratio
dagar och fyratio nätter till Guds berg Horeb.
Och kom der uti en kula och blef der öfver
natten; och Herrans ord kom till honom och sade:
"hvad gör du här, Elias?" Han sade: "jag
hafver haft nit om Herren Zebaoth; förty Israels
barn hafva öfvergifvit ditt förbund och
neder-brutit ditt altare och dräpit dina profeter med
svärd och jag är allena ingenblifven och de fara
efter att de må taga mig lifvet af."
Här var det sedan som Elias fick befallning
att träda fram för Herren. Och si: Herren gick
der fram om, och der kom en stark stormvind,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
