Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
då du ännu var liten, måste du lägga en del böcker på stolen
för att komma åt; nu behöfver du det icke mera, du sätter
dig på en vanlig rottingstol och låter herrarna vända om
notbladen åt dig. — Men Gud i himlen! Hvilken
försummelse af pappa att låta oss sitta ensamma i ett sådant
väder!»
Helena såg upp från sin stickning, som om hon ville
säga något, men teg, under det Paul ropade på plattyska
bakifrån kakelugnen: »Å, mamma, vi ha det ju så godt och
varmt här.»
»Poll,» genmälde modern, »hur ofta har jag inte sagt
dig, att jag inte vill höra den där plattyskan? Så länge vi
voro i Stora Barkow, fann jag mig däri, ty våra grannar
voro obildade. Men här i Rostock! Människan skall
förädla sig genom bildning.»
Hade Paul haft något skägg, så hade han väl brummat
i det, men nu sade han rent ut: »Ack, mamma, bildning!
Hvad hjälper ändå bildningen? Pojkarna kalla mig alltid
för dummerjönsen från landet.»
»Så vänd då de obildade slynglarna ryggen och straffa
dem med förtjänt förakt!»
»Nej» invände Paul, »jag ger dem hellre ett slag på
truten.»
»Poll,» började fru Groterjahn åter, men Helena sprang
upp och utbrast:
»Pappa kommer, jag hör hans steg!»
»Mitt barn, du är så god och sitter stilla, vi måste låta
din far tydligt märka, att vi djupt känna hans försummelse
mot oss.»
»Ack, mamma ...»
»Du sätter dig ned!»
Och Helena satte sig. — Men nu brusade något in
genom förstugudörren till gatan, starkare än stormen, och
en kraftig stämma utropade: »Död och pina, så kom då
någon hit med ljus, jag kan ju inte se en hand framför
mig.»
Helena såg på sin mor, denna rörde hvarken hand
eller fot. — »Kling!» ljöd det därute.
»Se så!» utbrast Paul och tog lampan midt för näsan
på sin kära mor, »nu sitter far redan i glasskåpet!»
Han ryckte upp dörren, och herr Groterjahn kom
in och bannade: »Hvarför kommer ni då inte ut med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>