Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klockaren måste nu ge med sig, han lofvade äfven
att icke öppna munnen vidare, och föreläsningen fortgick;
klockan blef tolf, klockan blef ett, klockan blef två —
men då kunde klockaren ej härda ut längre, utan frågade,
huru det var med middagen. Men se där råkade han just
vackert ut!
Hans hustru frågade honom, huru han kunde ha så
ringa intresse för romanen, att han för densamma icke kunde
glömma både mat och dryck.
Och Munda sade, att hon icke heller kunnat tänka därpå,
och pigan sade rent ut, att hon ej gick ut i köket, ty hon
ville veta, hur historien skulle sluta.
Slutligen träffades den öfverenskommelsen, att den
halfvuxna tjänstflickan skulle gå ut i köket och koka kaffe, och
de kunde sedan alla dricka kaffe under läsningen, och
klockaren kunde doppa i kaffe, så finge han något bastant i
kroppen. Men deras räf bet icke pigans gås. »Ja,» sade
Stina, »för att ni ska kunna läsa vidare, när jag väl är ute.
Nej, det lyckas inte! Munda måste följa med mig ut!» —
den fanders tösen förstod nog, att utan Munda skulle herr
Nemlich icke läsa.
Så måste nu Munda därför stå såsom säkerhetspant för
den halfvuxna tjänstflickan ute i köket vid kaffekitteln, tills
kaffet var färdigt. Och nu doppade klockaren, och herr
Nemlich läste, utan att bli störd, ända tills långt in i
skymningen.
Plötsligt sprang Munda upp: »Kyrkoherden kommer!»
Herr Nemlich slog igen boken, klockaren och hela
sällskapet flögo upp, och kyrkoherden steg inom dörren:
»God kväll! Jag fick höra, att herr Nemlich är här hos
er. Ah, se där! God kväll! Jag har ett bref till er från
vår egendomsherre, Groterjahn. Här är det! Han har
underrättat mig om dess innehåll. Brefvet skall säkert komma
att gläda er mycket, men det ålägger er vissa förpliktelser,
i afseende på hvilka jag i ert ställe skulle hysa vissa
betänkligheter.»
»Vill inte herr kyrkoherden sitta ned litet?» sade
klockarfar och sköt fram länstolen. »Skaffa in litet ljus!»
befallde han Munda.
»Ånej, låt henne vara!» sade kyrkoherden till Mundas
stora glädje, ty hon var rädd för att gå ensam ut i
mörkret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
