Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppför trappan. Jag har sett Frans Block bära sex skäppor
ärter upp på vinden; men kvarnstenar ...?»
»Det är armeniska bärare,» sade morbror Bors till
honom, »här kör man icke, utan bär.»
»Jag ser det!» inföll Jockum och sprang åt sidan, ty
ett bodinrede, som fyra karlar buro genom den trånga gatan
hade kört honom i nacken.
Gamle Jahn höll sin gamla väninna, tant Lina, under
armen och var så lifvad och glad och dref så mycket oskyldigt
skämt med henne, att Jockum sade till Paul, då han
väl pustat ut litet efter knuffen: »Paul, titta på min gamle
husbonde! Man sa’ förr, att det inte var riktigt med honom;
men jag säger, att nu är det inte riktigt med honom; det
skulle alls inte förundra mig, om han på gamla dar friade
till den gamla damen.»
Sällskapet skingrades nu, en del fördes till ett hotell,
en annan del till ett annat. Våra bekanta, med undantag
af baronen, inkvarterades alla på ett hotell, endast fru
Groterjahn och Helena fingo en vacker och bekväm boning midt
emot hos en österrikisk modehandlerska, och deras rum låg
ut mot gatan.
Ack, hvad Helena var lycklig! Hon var för någon
tid kvitt baronen och hade utsikt öfver Peras förnämsta
gata, där alla Europas och Asiens dräkter och folkslag
trängdes om hvarandra, där förnäma turkiska haremsdamer
sutto i silfverbeslagna vagnar nästan utan slöja och gamla
paschar af ärevördigt utseende redo betänksamt längs gatan
på små feta arabiska hästar, där frankiska fruntimmer i ljusa
sidenklädningar lätt slingrade sig fram mellan de turkiska
fruntimrens svarta spökfigurer, lika blomsterguirlander på
fängelsegaller; det föreföll henne, som om en stor maskeradbal
anordnats för hennes nöjes skull.*
Ja, här fanns det något att se, från det högsta till
det lägsta. Här kunde man taga plats i den heliga
Sofiakyrkan och betrakta de ur en sten huggna pelare, hvilka
kejsar Konstantin släpat ihop från Dianatemplet i Efesus och
från Apollotemplet i Delfi, och om man ägde litet inbillningskraft,
så hade man här ett stort stycke af den grekiska
historien framför sig. Eller ock kunde man ta förste bäste
turkiske daglönare eller kameldrifvare och betrakta hans
kaftan, och om man då äfven hade litet inbillningskraft, så
kunde man af de särskilda brokiga lapparna sammanstafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
