- Project Runeberg -  Nordisk Retsencyklopædi / 4. Processen. Den svenska processen /
30

(1878-1899) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



§ ii. Om parterna. 30

säkrade samma «fred och skydd», som svenska undersåter, när
de här sig uppehålla, K. Br. d. 18 Aug. 1735; jfr. Sv. Hofr.
Br. d. 26 Nov. 1748 ang. utländske adelsmän. Samma
quali-ficationer gälla i allmänhet med afseende å habilitet att vara
svarandepart, men för särskilda fall antagas här hufvudsakligen
samma undantag, som öfverallt annorstädes, dock icke i fullt
samma utsträckning för dem alla. Man har fördenskull att
anmärka såsom undantag från skyldigheten att svara inför Rätta:
i. Konungen. Enligt svensk uppfattning sträcker sig likväl
icke detta undantag fullt lika långt som t. ex. i Danmark.1 Hos
oss anser man det endast vara ett personligt undantag och a’et
man kan med käromål vända sig mot Konungens förmögenhet;
i hvilket fall man har att stämma den förvaltning, som har
förmögenheten om hand, Körningens enskilda kassa, som det
understundom heter." Något positivt lagbud, som grundlägger den
uppfattningen, finnes visserligen icke; men ett slags förklaring i
den vägen blef dock gifven af Högsta Domstolen på en förfrågan
af Konungen (år 1818): huruvida Konungen i Sverige egde
att inom riket enskildt förvärfva, ega och besitta fastighet. I
detta utlåtande yttrar H. Domstolen bland annat, att, dä fråga ej
blifvit väckt derom, att ju icke Konungen, hvilken riket äger
den lyckan att anse såsom den förste medborgaren, ville, lika
med andra svenska män, vara underkastad de vilkor, anspråk
och skyldigheter, hvilka äro i lag och författningar fästade vid
köp och besittning af fast egendom,» så kunde icke i lag ligga
hinder för dylikt förvärf.3

Huruvida medlemmarna af det Kongl. Huset4 kunna stämmas

1 Jfr. Holck, Den Danske Statsforfatningsret Kbhvn 1869 I. s. 300 ff.

2 Jfr. K. Dorn d. 26 Okt. 1852, hos Hackman, Handb. s. 375. I detta
prejudikat förklaras, att då Konungen eger att, enligt grundlag, upprätta ett
eget embete för förvaltningen af lians ekonomi, bör den, som har denna om
hand, vara behörig att bevaka (och i konkurs beediga) kassans rätt, i likhet med
hvad som gäller om förvaltare af allmänna verk och inrättningar.

3 Jfr. Naumann, Sv. Statsförfsrätt II. 2 h. s. 310—12, Tidskr. 2: s. 47.

4 En äldre Förf., Colling, Questio jnridica an <leneaanda ei ta ti o? Lund
1770, anför: Referunt quidem acta nostra judicialia supremum quoddam
Judici-um in jus vocasse Reginam viduam, sed eapropter a S. R. M. per Rescriptum
speciale durius reprehensum. Vi hafva ej varit i tillfälle att taga reda på dessa
«acta judicialia»; jfr. Naumann, Statför. II. 2 h. s. 299 följ. ang. hithörande
ämnen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:05:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/retsency/4-2/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free