Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ ii. Om parterna.
31
inför svensk domstol, derom har visserligen någon gång yppats
olika åsigter. Men dä ingen lag ställer dem öfver eller utanför
rättegångsordningen och de otvifvelaktigt måste betraktas som
svenska undersåter, har man allt mera omfattat den åsigten, att
de kunna göras till svarandeparter. (De hafva då samma forum
som frälsemän d. v. s. Hofrätt i vissa mål). Om och så länge
en Prins förer styrelsen med konungslig makt och myndighet,
bör för honom gälla hvad som antages med afseende pä
Konungen sjelf.1 I en Skrifvelse d. 20 Okt. 1820, har Konungen
dock förklarat, med afseende på Kronprinsen, (som blifvit
föreslagen till Juryman i en tryckfrihets process), att han kan icke
vara förbunden uppfylla hvad lagarne en medborgare i
allmänhet ålägga.2
2. Personer, hvilka åtnjuta f. k. exterritorialitetsrätt. Om
dessa gäller här detsamma, som är allmänt antaget. Af särskild
anledning framkallades ett K. Br. d. 10 Febr. 1769, i hvilket
förklaras, att främmande sändebuds egne och verklige betjente,
ehvad de bo inom huset eller, i brist på tillräckligt utrymme,
annorstädes, äro alltid under ministrarnes rättigheter skyddade.
Men enligt K. Br. d. 23 Okt. 1730 synes det dock, som om
tjenarne äro skyldiga att möta som parter i sä måtto, att det
beror endast af ministrarne att afgöra, när detta bequämligast
för dem kan ske. I en K. Skrifv. d. 2. Sept. 1864 har
ytterligare förklarats, att ministrars lagstadde tjenstehjon, äfven om
de äro svenska undersåter, skola (särskildt i afseende pä
skattefrihet) anses lika med främmande sådana. Tillfälliga legohjon,
jemte deras hustrur och barn, skola lyda under landets lagar.
K. Br. 1769.3 Hafva personer, som stå under
exterritoriali-tetsrättens skydd, sjelfva. uppträdt såsom kärande och
genstämning uttages, böra de icke få undandraga sig sådant svaromål,
R. B. 11: 6.
1 Jfr. Rydin, Föreningen mellan Sverige och Norge s. 311 och följ.
2 Naumann, 6: 737. Och motivet anföres vara, att Kronprinsen, i
händelse af Konungens sjukdom, har att styra riket.
3 Jfr. Naumann, Statsffn. III: 1. h. S. 30. ang. sådana personer, som
åtnjuta exterritorialitets rätt, med afseende på deras här egande fastigheter m. m.
Jfr. Svensk Förf. Saml. 1825, TiIIiiaasbladet S. 56 angående consuler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
